Religion?

 

 

Religion eller Spiritualitet?

 

Det mest stortänkta hos Fröding kallas gärna "grubbel", och hans brottning med de STORA frågorna kallas ofta "religion"

 

”Det är svårt att göra sig förstådd af dem, hvilka igenkäna religionen i vissa ord och uttryck, men icke i en människosjäls osläckliga strävfvan efter harmoni och klarhet.” (Nathan Söderblom om Fröding)

 

Religion omfattar trossystem, teologi, kyrka, prästerskap, liturgi, kyrkohistoria etc. Fröding struntade helt i det, även om han mot slutet av livet misstänkte att visdomsböckerna i Bibeln kunde ge några svar. Hans pågående process med att finna svar på de STORA frågorna varade livet ut. I sin krönika i Karlstads-Tidningen ”Luckor i den jämförande religionsforskningen”, här som PDF-fil, preciserar han just detta: Varför kallar forskarna ibland sökandet efter svar på livets gåtor för ”religion”, och ibland inte? I sin krönika nämner han Platon, Sokrates, Spinoza och Goethe som INTE höll på med religion, medan detta likafullt angick honom själv. Frödings spiritualitet är ingen ”tro”, utan något han utvecklar och upplever intuitivt genom sin livsfilosofi. I ”religion” kan det gärna finnas ”spiritualitet”, men i ”spiritualiteten” finns det ingen ”religion” - - även om han i brev till sin syster i november 1894 beskriver sig själv som en ”hedning och naturligt religiös människa”.

I ett brev nov 1894 skriver han till Edvard Gellin, skollärare, stadsfullmäktig i Karlstad och riksdagsman som tillhörde missionsförbundet:

 

"Jag börjar tro på en världsreligion som omfattar alla religioner och samlar alla människor samman till lycka och glädje på jorden och öfver jorden och allestädes. Tänk om helighet och lifsfriskhet och lycka bara vore olika sidor af samma sak och tänk om man har rätt till all möjlig frihet, bara man tar på sig ansvaret och är öppen och klar i alla sina handlingar.

 

Han definierar i samma brev Kristendom som

 

”Hufvudsumman af Kristendommen tycker jag vara följande: sök sanningen, lef och lid för den som Jesus gjorde, eller som det heter: tag ditt kors och följ mig. Ens tankar om Gud och andra saker komma först i andra rummet, man måste väl först bättra sig i alla afseenden innan man når någon klarhet i det dunkla – åtminstone börja vilja bättra sig.”

 

 

 

 

 

Hans krönika i Karlstads-Tidningen julafton 1892 "Kärlekens och Frihetens Religion" , här som PDF-fil, preciserar ytterligare vad han anser borde vara essensen i all religion: Sanning och rättvisa. Denna åsikt präglade hela hans liv.

Jag tror icke mycket, jag

själv, på Gud. trots röster jag

hörde,

trots viljan

som rörde

min vilja

och förde

mig med och befallde

med bud.

 

Ingen transpersonlig analys av Frödings tillstånd har någonsin gjorts. Ingen jämförelse med kabbala, gnosis eller hermetism har utförts av hans åskådning och sammanställts med undervisning i mysterieskolor som funnits långt innan vår tidräkning. När de litterär-psykiatriska uppsatserna lagts åt sidan utan at ge svar på vem Gustaf egentligen var, är det den spirituelle Fröding som fascinerar. Men så spelar det heller ingen roll vem han var när han pekar ut vägen vidare för sökaren.

 

Gud ?

 

Är månne Gud en evigt vardande,

- växande fram ur ett frö och evigt

ökande

synen, beseendet,

hörseln, talandet,

kärleken, kärleksvinnandet,

kraften, kraftmottagandet

tills de varda alltmera

allsyn, allbeseende,

allhörsel, alltalande,

allkärlek, allkärleksvinnande,

allkraft, allkraftmottagande

- likväl aldrig nående

- oändlig allhet i allt

eller är han av evigt

allfullkomlig?

Kan det oändliga,

vilkets gräns är onåelig,

fyllas av någon

vore han ock en oändling?

Gives ett Alljag,

evigt oändligt?

Eller blott livsallt,

all-ande?

 

 

BBC-serien "Finns det någon Gud?" som nyligen gick på SVT var det vanliga käbblet mellan teologer och ateister, med Richard Dawkins i högform. Sådan debatt står i gräll kontrast till Frödings dikt ovan.

Vad har humor med religion att göra? För Fröding är Allförsoning ett viktigt koncept när alla religioner ska förenas i en. Och då är humor viktig. Bara se här!

Frödings gudskoncept kunde till att börja med närmast betecknas som panteism (enligt Spinoza, som i samtiden kallades ateist). Men Fröding plockade bort gudsbegreppet, eliminerade "te" i pan(te)ismen, och då återstår enbart universalmedvetandet, vad han kallar Alljaget.

Läs vad han skriver på slutet av Om gudsmedvetande. Då blir det panpsykism, där medvetande finns i allt skapat från elementärpartiklar till galaxer. Här är Fröding i sällskap med framstående vetenskapare och tänkare som Albert Einstein. Klicka här

Det närmaste man kan komma i dag til Frödings livs- och världsåskådning är följande citat från två av vår tids främsta fysiker:

Men även Ulf Danielsson, fysikprofessor och prorektor vid Uppsala Universitet, yttrade följande i samtal om vår tids förståelse av Universum i SR P1 "Filosofiska Rummet" 31 augusti 2015: ”Kanske är vi den väg universum valt för att komma underfund med sig själv”